Säter Triathlon

Ja så var det dags då en blåsig dag med" vita gäss" på sjön. När jag kom på plats fick jag ont i magen av att se hur stora vågor det gick på sjön. Vatten är ju inte min favorit så lite orolig blev jag. Det blev en kämpar insats där jag fick tala med mig själv för paniken var där hela tiden, tillslut var jag färdig att ge upp då orken tog slut fick lite assistans av killarna i båtarna och de konstaterade att "du bottnar nog här gå i land så du kan fortsätta och slippa bryta" själv var jag för rädd för att fatta att jag bottnade men gjorde som jag blev tillsagd.
Det gick lite bättre när jag kom upp på land och jag kunde fortsätta med cyklingen, jag låg ju tveklöst sist men det gjorde inte så mycket. 
 
 
Tillslut var det dags för löpningen och då var man ju så där lagom stum i benen, men med alla hejar rop och stöttning så tog jag mig igenom de 5 km. Jag är oerhört impad av alla positiva triathleter som hejar på en efter vägen samt publiken. Jag hade ju min egen supporterklubb på plats som hejade vilket gjorde mycket för att man ska fortsätta ..
Ja nu sitter man här dagen efter lite öm i kroppen börjar jag bli och värre blir det nog i morgon men nöjd är jag : )
 

Kommentarer:

1 Kicki:

skriven

Grattis! Du är ju helt otrolig!!! Att dessutom simma trots att du var livrädd. Starkt gjort, det är sånt som kallas MOD!
Kram/Kicki

2 Gudrun:

skriven

Tack Kicki : )

3 Yvonne E:

skriven

Starkt gjort!!!

4 Lukas Bergliden:

skriven

Hej, det var vi som hade bilen brevid dig och som träffade dig i kön till incheckningen. Sa det då men det tål att upprepas. Grymt bra jobbat!

5 Gudrun:

skriven

Tack så mycket Lukas : )

Kommentera här: